tvåsamhet, ensamhet eller lycklig singel
Tror ni att människor av naturen vill para ihop sig två&två eller tror ni bara att vi vill det för samhället ständigt säger att vi ska?
Testa att fråga någon i ett förhållande(eller fråga dig själv om du fastnat i fällan) om allt funkar bra i relationen. Jag kan nästan lova att du 9 av 10 gånger får svaret; Det är bra... men det går lite upp och ner, och sedan ett ursäktande: men så är det ju/det hör ju till/så är det ju för alla.
Den där ursäkten på slutet är ta mig fan obligatorisk. Inget av mina förhållanden har gått lite upp och ner, de har börjat på topp och sen gått nedåt. Förhållanden suger och vi stannar kvar för att vi tror gärna att det ska gå upp igen och att vi ska bli "första månaden förälskade". Det händer inte men tillslut har man vant sig så med varandras brister att det nästan vore jobbigt om det inte fanns någon toalettring att fälla ner.
Fast det här kanske inte stämmer? Det kanske är min vridna bild, kanske flödar världen över av lyckliga par, de gömmer sig bara väldigt väl. ÄH, jag vet inte men jag kan inte tro det.
Personligen kan jag inte låta bli att tycka lite synd om alla som har en pojkvän. Jag lägger gärna huvudet på sne, suckar tyst och ger den där det-löser-sig-nog-ska-du-se-blicken, den som brukar ges åt de som kommer ensamma till bröllop, när tjejer berättar om sina 4 år långa förhållanden.
Testa att fråga någon i ett förhållande(eller fråga dig själv om du fastnat i fällan) om allt funkar bra i relationen. Jag kan nästan lova att du 9 av 10 gånger får svaret; Det är bra... men det går lite upp och ner, och sedan ett ursäktande: men så är det ju/det hör ju till/så är det ju för alla.
Den där ursäkten på slutet är ta mig fan obligatorisk. Inget av mina förhållanden har gått lite upp och ner, de har börjat på topp och sen gått nedåt. Förhållanden suger och vi stannar kvar för att vi tror gärna att det ska gå upp igen och att vi ska bli "första månaden förälskade". Det händer inte men tillslut har man vant sig så med varandras brister att det nästan vore jobbigt om det inte fanns någon toalettring att fälla ner.
Fast det här kanske inte stämmer? Det kanske är min vridna bild, kanske flödar världen över av lyckliga par, de gömmer sig bara väldigt väl. ÄH, jag vet inte men jag kan inte tro det.
Personligen kan jag inte låta bli att tycka lite synd om alla som har en pojkvän. Jag lägger gärna huvudet på sne, suckar tyst och ger den där det-löser-sig-nog-ska-du-se-blicken, den som brukar ges åt de som kommer ensamma till bröllop, när tjejer berättar om sina 4 år långa förhållanden.
Kommentarer
Trackback
